10 månader. 10 månader sen du såg livets ljus för första gången. Helt sjukt! Jag minns den 18 September 2014 som om den vore igår. Till och med den 17onde. Jag skulle vilja säga att någonstans längs vägen har tiden stått still. Men det är en klyscha som är sann - att tiden går helt sjukligt fort när man är förälder. På ett plan har jag fortfarande inte fattat att jag är mamma, på ett annat så förstår jag inte att jag kunnat leva hela mitt liv utan denna lilla människa. Du får mig att känna såna känslor jag inte trodde fanns inom mig. Jag har en kärlek som inte skulle kunna beskrivas med alla världens ord. Jag har en oro över saker som inte finns inom tidsramen att oroa sig för. Jag har en stolthet över något som är så litet för någon annan, men är obeskrivligt stort för mig och Emil. Jag har ändrat min syn på livet, för din skull. Jag ser på världen på ett annat sätt, för att du finns. Jag känner mig som världens största människa, samtidigt som jag aldrig känt mig så liten. Du vänder min värld upp och ner, och jag har aldrig varit gladare för något sånt. 
 
10 saker din mamma aldrig berättade:
1. Du fick henne att gråta, mycket.
2. Hon ville ha den sista biten paj.
3. Det gjorde ont.
4. Hon var alltid rädd.
5. Hon vet att hon inte är perfekt.
6. Hon tittade på dig när du sov.
7. Hon bar dig mycket längre än 9 månader.
8. Det krossade hennes hjärta varje gång du grät.
9. Hon satte dig framför allt.
10. Hon skulle göra allt igen. 
 

A trip down memory lane.
Våran älskade lilla mini <3
 
 
 
 
Och idag, med ett temprament likt en tonåring. Skrattar högt, och blir förbannad som sjutton när du till exempel inte får äta sten och jord. 
 
 
 
 
Kommentera 1
En del föräldrar älskar när barnen trängs i sängen, men jag kan inte sova, ytterst lite sömn har jag fått inatt. Efter att ha försökt få Nellie att sova i sin säng 1,5 timme igår kväll gav jag upp. Hon fick sova mellan oss. Det dröjde väl två minuter så börjades sparkandet och fläktandet. Att en sån liten människa kan ta så förbaskat stor plats?! När hon ligger i sin säng kan man efter 2 timmar se att hon ligger ganska likt som man la henne. Men i vår säng ska alla de möjliga sovställningarna provas, gärna flera gånger om. Haha! 
När Nellie var nyfödd så dröjde det en vecka innan hon fick flytta över till spjälsängen, medan man hör föräldrar efter flera månader har svårt att lägga ner dom i egen säng. Gud vad olika man är. Visst är det väl mysigt på ett sätt att ha henne i sängen, men jag föredrar att ha henne i sin säng. Vi tar igen allt det där mysandet andra stunder istället :) 






Kommentera 0
Jag kan förstå att barnfamiljer blir mer stressade än avslappnade på deras semester. Redan nu, med en 10 månaders så känner man ju att man vill göra mer än att bara vara hemma. Nu är jag långt ifrån stressad för Nellie nöjer sig med lite, en lekdejt funkar mer än väl för att få henne på gott humör. Men de familjer som har fler barn, äldre barn så kan jag tänka mig att det blir en stress.
En familj med många viljor och just samma känsla (kanske) som jag har nu, man vill ju faktiskt inte bara vara hemma. Emil jobbar imorgon och ett par extra pass när solen skiner för att hjälpa till i skörden, sen har vi 4 veckor ihop. Vi har inga stora planer, men lite utföykter hit och dit kommer det givetvis att bli. Köpte sommarkort på badet så dit lär vi åka ofta, redan varit där så gott som en gång i veckan och mer kommer det bli. 

Vad gör ni i sommar? Har ni några tips på utflykter man kan göra runt omkring här? 









Kommentera 0
Visa fler inlägg