September är välkommen. Jag har verkligen en förkärlek till sommaren så visst är det tråkigt när den tar slut, men när det väl närmar sig höst så påminns jag åter igen hur mycket jag älskar hösten också. Det är så otroligt mysigt. Visst, det är inte kul när det bara blir mörkare och mörkare, men att få ligga i soffan under en filt med en massa tända ljus är ju underbart. Jag behöver ingen bok, tv, mobil eller dator utan kan utan problem bara ligga där och koppla av. Hösten är den enda årstiden som jag verkligen kan slappna av. Under sommaren så ska det ske massor, vintern är man lite smått bitter över "all snö" (och även när de inte är snö så är man lite bitter) och vad som ska köpas i julklappar och både det enda och det andra. Våren är en enda lång väntan till sommaren. Jag älskar alla årstider - men det är något speciellt med hösten.  Denna höst fyller Nellie 1år, jag fyller 25, Nellie skolas in, jag börjar jobba igen och vi har stora planer för framtiden. Jag förblir hemlig med det ett tag till, tills vi vet med säkert att det vi hoppas ska hända - händer. Men i veckan är första pappren påskrivna, första och andra mötet är avklarat och nu behöver vi egentligen bara GO.
 
Imorgon åker jag & Hanna ner till Göteborg för att springa Color me Rad. Kommer bli så roligt! Kände mig så otroligt nervös och hade ångest imorses när jag insåg att det var imorgon vi skulle ner. Innan har man ändå bara försökt med en "återkomst" med allt till vad det tidigare träninglivet har att komma med, men nu är det lopp som  gäller och tävlingsmänniskan i mig är redan besviken för att mina senaste 5k inte är i närheten av mitt PB. Men detta får bli startskottet (det tusonde...) för att se till att komma i bra form igen. Jag kände igår efter att ha sprungit fram och tillbaka i korridorerna på jobbet i 9 timmar att jag behöver komma tillbaka i bättre form. Stenhårda golv och fram och tillbaka om och om igen - jag måste ha tillbaka min styrka.
 
SLA-loppet 2013